Den långsamma, ofta inte särskilt ändamålsenliga digitaliseringen av forskningssamlingar är en stor utmaning för tillgängliggörandet av historiska biodiversitetsdata. I många länder och på enskilda forskningsinstitutioner pågår dock försök att förenkla och snabba upp digitaliseringen, inte minst genom GBIFs initiativ och stöd, bland annat GBIFs arbetsgrupp för mobilisering av naturhistoriska samlingsdata och utvecklingen av ett system för hanteringen av metadata. I Sverige är ENSE (Nationell standard för naturhistoriska samlingsdatabaser) ett viktigt steg på vägen.
I USA påbörjas nu diskussioner om en nationell strategi. Man beräknar att det finns minst en miljard exemplar i samlingar i USA, av vilka bara 10% är tillgängliga genom Internet.
Man kan följa diskussionerna på bloggen Digitization of Biological Collections.
